Jag försöker verkligen leva som jag lär. Ibland går det bra, ibland mindre bra. Häromkvällen stod min käraste i sovrumsdörren och undrade om vi har slut på kamomill, han hade varit nere i örtförrådet och sett att burken är tom. "Det finns gatkamomill i en annan burk...", svarade jag och tystnade sedan när jag mindes att just den burken är utan märklapp. Det hade ju inte gjort så mycket, om det inte var för det faktum att ganska många burkar är utan märklapp. Jag plockar växter och lägger på tork, och så plötsligt behövs torkytan till någon annan växt och det blir bråttom att lägga över det torra i en lämplig burk. Ofta tänker jag då att jag ska göra en lapp till burken senare och ibland blir det faktiskt av. Ibland inte.
Många växter ändrar utseende när de har legat ett tag i en burk. De antar alla ungefär samma gröna färg och doften avtar successivt. Efter lite detektivarbete brukar det alltid gå att klura ut vilken växt som ligger i burken, men det är synd att behöva hålla på så. Dessutom, vet man inte att man har styvmorsviol hemma blir nog inte av att man använder örten. Tråkigt, när man nu lagt ner arbete på att samla in den.
Så i år ska jag märka alla burkar, påsar och tunnor med tydliga namnskyltar. Vem som helst ska kunna hitta vad som helst i mitt örtförråd! Tur att det kommer regniga dagar ibland så att jag hinner skriva skyltar...
Trevligt att du startat en blog på hemsidan, den kommer jag att följa nästan varje dag.
SvaraRadera