Isdimma

Rönnbär och fröpåsar i Strömsö

2011-09-01T17:35:00.010+02:00

Jag är på Strömsö och har haft en riktig maraton-bandningsdag. Tre inslag på en dag, om rönnbär & nypon, fröpåsar och örtte. Jag älskar att jobba i den här miljön. Här sitter jag under en stor ek och trär rönnbärshalsband. På arbetstid.

Förutom vackra halsband är rönnbär bra som kosttillskott, eftersom de innehåller både c-vitamin och en massa mineraler.

Medarbetaren Minna tycker att man alltid borde ha rönnbär i håret. Jag kan bara hålla med.

Dagens första inslag handlade om fröpåsar. Det kommer att sändas nu i september, så håll utkik på Strömsös hemsida. Där kommer en instruktion om hur man gör.

Fröpåsar kan man enkelt vika själv av vilket papper som helst som man råkar ha till hands.

På resa

2011-07-05T19:16:00.012+02:00

Jag har varit i Jokkmokk och spelat in några reportage till Strömsö, två om samer och ett om fjällträdgården i Jokkmokk. En av samerna jag träffade var Greta Huuva, som är en samisk örtkollega. Hon lärde mig laga gompa, en sorts mjölksyrerätt gjord av kvanne. Riktigt god och fräsch var den!

Fjällträdgården i Jokkmokk är fantastiskt fin, ett tips om ni har vägarna ditåt. Här kommer några bilder:

Ormrot. Blomknopparna smakar nöt!

Fjällögontröst är så liten att man knappt ser den ens med ett makroobjektiv. Hela växten är bra mot ögonproblem.

Jag gillar gräs. Särskilt sånt som går lite i rött.

Skohö. Istället för yllesockor.

Blå bergvallmo. Helt otroligt att den här färgen finns i naturen.

Teamet från Jokkmokksresan: Min Strömsökollega Elisabeth, Anna-Stina Svakko som vi gjorde ett samiskt modereportage med, vår fotograf Roy och Carl-Johan Utsi, gudabenådad samisk fotograf.

Carl-Johan Utsi hjälpte mig med en ny porträttbild. Tack!

Bakom kulisserna

2011-06-20T11:34:00.009+02:00

Jag har verkligen förmånen att få jobba på fantastiska platser, med fantastiska människor och göra saker som känns meningsfulla. Och ofta är verkligheten bakom kulisserna bättre än slutresultatet i tv.

Så här såg det ut ute vid Degerträsk där Anne och jag vandrade omkring under hela torsdagens Strömsöbandning. En helt magisk plats med blommande tuvull och skvattram och vattenspeglar överallt...

Vi hittade nya fantastiska naturbilder överallt, och regissören Matias och fotografen Matti fick bara acceptera att de skulle komma hem med tillräckligt många fina naturbilder för att göra en smärre naturfilm.

Jag har hittat en groda!

Anne och jag lagar vandringsmat, jag skalar vitlök. Ingen vandring utan ett kryddkit, en vitlök och en liten flaska olivolja.

Friluftsliv i Strömsö

2011-06-17T09:58:00.007+02:00

Har precis varit några dagar på Strömsö och bandat inslag om hur man torkar vandringsmat och om olika vilda örter som kan komma till nytta under en vandring. Fantastiskt! Igår var vi ute hela dagen vid en vacker liten sjö, lagade mat, plockade örter, åt och badade. Nästan som på riktigt!

Först ska grönsakerna skäras i halvcentimetertjocka bitar, sedan kokas en minut och så är det bara att breda ut dem på torkollorna.

Jag gillar att ha med mig färgstarka grönsaker ut i fält. Det blir så mycket roligare att laga mat då.

En äkta italiensk husmor!

Min längd är ibland ett bekymmer i tv...

Nässelsmoothie

2011-05-28T08:58:00.004+02:00

Ni har väl inte missat att Strömsö går i Svt nu? Onsdagar 18.15 med flera repriser. I ett av inslagen gör jag nässelsmoothie, ett fantastiskt bra mellanmål. God, nyttig och ger energi hela dagen! Jag brukar göra den till frukost.

Här finns receptet

Örtvandring vid NUS

2011-05-16T20:07:00.004+02:00

I morgon är det dags för årets första örtvandring. Det blir vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och en riktigt fin vandring. Kl 12 och 13.30. Välkomna!

Kolla gärna in kalendariet på isdimma.se

Och en blomma i teet

2011-05-16T20:01:00.002+02:00

Nog kan man unna sig det? En liten blomma som flyter omkring i tekoppen?

Jag brukar tänka att blommor är något som de flesta värderar högt: vi ger bort blommor i present, smyckar oss själva och våra hem med dem, har dem i trädgården, ger dem till våra döda... Så när vi äter blommor, eller lägger dem i vattenkaraffen eller teet, visar vi oss själva att vi är värda det allra bästa.

Bra för själen

2011-05-16T19:54:00.004+02:00

"Att äta blommor är bra för själen", sa min kära örtlärare Marie-Louise Eklöf. Och jag tror verkligen att hon har rätt. Särskilt dagar när jag är trött och oinspirerad märker jag vilken skillnad en liten blomma på tallriken egentligen gör. Det går så fort att gå ut på bron och plocka en näve penséer och strö över maten - och jag kan inte låta bli att le när jag äter dem. Det är nyttigt för själen.

Bra ätliga blommor så här års:
penséer
tusensköna
pelargon
maskros
sommargyllen

Se bara upp för alla sippor och alla vårlökar, för de är giftiga.

Nu börjar det!

2011-04-17T11:37:00.004+02:00

Yes! Nu har de kommit, även här uppe i Umeå. Det spelar ingen roll hur många gånger jag har varit med om det, årets första tussilago gör mig alltid lika fantastiskt glad. Jag skriker av lycka, hoppar upp och ner, och så klafsar jag ut i diket för att plocka med mig några hem och sätta i den särskilda tussilagovasen.

Det finns de som ler överseende åt min barnsliga vårglädje, och jag undrar lite över det där. När blir man egentligen för stor för att äta harsyra, hoppa i vattenpölar och studera myrstackar? Och varför?

Bada i ljus

2011-02-13T10:23:00.004+01:00

Står ute på isen och formligen badar i ljus. Underbart!
Termometern visar - 20, och det gnistrar och glittrar i snön. En sådan här dag gäller det att inte klä sig för varmt så man börjar svettas. Ylleunderställ, fleecetröja, skalbyxor och skaljacka är perfekt. Varma sockor och vantar, och så mössan från Tibet som jag fått av mamma. Jag vill aldrig mer gå in!

Ha! Har just sett en bil köra på havsisen, för första gången i mitt liv. Tyvärr dog telefonen i kylan, så jag fick ingen bild, men en stor vit skåpbil var det, på väg till ett bygge ute på Sörklubben.

Huvaligen

2011-01-09T17:52:00.004+01:00

Jag brukar ju säga att jag blir glad när jag blir sjuk, för då får jag prova mina örter. Men den här förkylningen slår jag inga frivolter över, det måste jag nog erkänna. I åtta dagar nu har jag hostat, spottat och fräst, och jag är så förvånad över att förkylningen aldrig ger sig!

Min bästis i frökylningstider, näskannan, får jobba flera gånger om dagen och efter en sköljning är det faktiskt lugnt i ett par timmar. Sedan börjar hostan igen.

Det finns en hel uppsjö av örter som hjälper mot hosta, och jag har märkt att det kan behövas lite olika örter beroende på vad det är för slags hosta man har.

Hästhov/tussilago är nästan alltid ett säkert kort. Den är slemlösande, men smakar inte så jättekul. Jag ledsnar fort på smaken.

Lindblom löser upp sega slemklumpar så att man kan hosta upp dem och spotta ut. Jätteviktigt att spotta ut, för annars måste man hosta upp dem igen. Lindblomste är dessutom gott, och värmer upp kroppen. Jag har en termos på nattduksbordet så att jag kan ta en slurk när jag vaknar på natten och hostar.

Lakritsrot/lakritskarameller är gott och hostdämpande. Bra om man ska sitta nära andra människor under ex en resa och inte vill hosta ut hela sin förkylning över medresenärerna.

Tallbarr är gott och hostdämpande, men verkar inte funka så bra på torrhosta, åtminstone inte den sorten jag har nu.

Men bästa tipset är: Drick mycket vatten och spotta, spotta, spotta...

Lingonglögg i Go'kväll

2010-12-08T08:59:00.009+01:00

Igår kokade jag lingonglögg i Go'kväll. Receptet kommer här:

1 l lingondricka
4 kanelstänger
8 gröna kardemummakaplsar
20 kryddnejlikor
1 bit ingefära, stor som en stortå
1 delad vaniljstång
4 msk honung

Koka lingondricka och kryddor i 10 min. Rör ner honungen och servera med en kanelstång och en stjärnanis som dekoration.

Batman (Leif Garvin) var där också. Jag vill också ha en Batmobil.

Just nu...

2010-07-06T21:53:00.004+02:00

Bortsett från de ryska bladlössen i juni är det här verkligen den bästa örtsommaren på väldigt länge. Varmt och lagom fuktigt. Örterna frodas och naturen är så lummig. Lummig. Det ordet använder jag inte ofta. Men det ligger bra i munnen.

Det senaste året har jag börjat fota, och den här sommaren ligger jag så mycket och krälar i ängar och diken att jag knappt hinner skörda växterna, bara fota dem. Jag missade granstrunten. Och björklöven gick inte att plocka här där jag bor, för det var så mycket löss på dem. Men det gör inget, för just den här sommaren har jag varit så bra på att komma ihåg det som är kanske allra viktigast när det gäller örtterapi:

Örtterapi ska vara vackert och lustbetonat. Att skörda örter ska vara en rofylld sysselsättning som hjälper mig att vara närvarande i nuet och verkligen se världen omkring mig. Om jag hellre gör det genom en kameralins än med korgen i hand kan kvitta. Det kommer fler somrar.

Morötter och sol

2010-04-18T15:23:00.005+02:00

Människor är precis som blommor. Vi vänder våra ansikten mot vårsolen och suger åt oss ljuset. Under den korta nordiska sommaren slår vi ut, som blommor som öppnar sina kalkar när solen tittar fram efter regnet. Vi låter plaggen falla och exponerar så mycket hud som möjligt.

För en blondin som jag har en skön dag i solen inte alltid stannat vid fräknig näsa och gyllenbruna armar och ben. Oftast får jag mer tonen av kokt kräfta, hysteriskt kliande soleksem på ryggen och vid ett tillfälle brännblåsor så jag inte kunde sitta på flera dagar. Lite opraktiskt för den som älskar att vara ute.

Hittills har jag löst solproblemen genom att täcka mig helt från topp till tå. Långa kjolar, tunna bomullsskjortor och vidbrättade hattar har varit min standardutstyrsel på sommaren. Men nu tror jag att jag har hittat en annan väg, och den stavas morotsjuice.

För två år sedan fick jag en råsaftcentrifug i födelsedagspresent. Jag satte igång att dricka morotsjuice i mars – och brände mig inte en enda gång i solen den sommaren. Nu har jag tagit för vana att förbereda huden med morotsjuice inför fjällsemestrar och vårsol och klarar mig riktigt bra utan solskyddsmedel.

Solhatten och de långa kjolarna hänger fortfarande med, eftersom för mycket sol faktiskt är farligt. Men jag behöver inte längre gömma mig för sommaren.

Frön och drömmar

2010-04-18T14:04:00.003+02:00

Jag har just suttit med årets stora fröbeställning. Det här är egentligen bästa trädgårdstiden, när min inre trädgård fylls av lummig grönska, prunkande blommor och friska spänstiga grönsaker. Verklighetens trädgård är inte så dum den heller, men klart är att riktigt så underbar som den drömda trädgården kan den aldrig bli.

Just nu försöker jag lösa en del praktiska problem. En del av de läkeväxter jag använder finns inte här i Västerbotten. Min policy är att försöka klara mig med det som växer vilt här där jag bor, men en del sydligare växter är så bra och unika att jag ändå försöker mig på att odla dem.

Johannesörten har gått bra. Den växer snällt och förökar sig snällt, trots att jag flyttat den nästan varje år. Ringblommorna har varit ett sorgligt kapitel, ända tills jag kom på att odla dem i ren kogödsel blandad med sand. Nu har jag ett överflöd. Härligt, i sommar ska jag bada ofta med vattenytan fylld av orangea solar. Rosorna är de enda växter som trivs riktigt bra av sig själva i trädgården, så i år ska jag plantera fler och ta bort de perenner som inte vill vara här.

Förra året anlade jag en liten äng i trädgården för att ha en plats att kasta ut fröer till alla nomadiserande växter. Mynta, vallmo, johannesört och andra som trivs överallt utom just där man har planterat dem. I ängen skulle de få vandra omkring bäst de ville, var min tanke. Vallmon fattade galoppen och blommade som tokiga hela sommaren. Mysigt med ett eldhav i ett mörkt hörn. De som inte fattade, till min stora besvikelse, var slåttergubbarna. De plantor jag hade sedan tidigare blommade inte alls, och av de 100 frön jag sådde tror jag inte att ett enda kom upp.

Kanske var det för mörkt och kallt i ängen med grannens stora aspar som skuggar en stor del av dagen. I år ska jag så slåttergubbar vid en varm södervägg och låta dem få vara ifred i några år. Där ska de få samsas med solrosor som jag noppar kronbladen av till sommarens sallader. De smakar smör och nöt, alldeles fantastiskt gott. Kanske blir det en spaljerad björnbärsbuske också i den rabatten.

Slåttergubbe, Arnica montana har jag berättat om i tidigare inlägg. Den är fantastisk till blåmärken, bulor och ömma muskler och leder. Klart jag vill ha den i trädgården.

Strömsö - kom med förslag

2010-03-21T19:45:00.005+01:00

Just nu är jag i Finland för att spela in fler Strömsöinslag. Den här gången ska jag göra en programram med fotvårdstema. Det blir salva, massagekottar och mycket fotsnack. Så ska jag ge herbariet en renässans och visa ett sätt att göra en lyxig spaprodukt av gamla tvålskrottar.

Är det någon som har förslag till örtinslag i Strömsö? Hör av er!

Här kan ni se vad jag har gjort tidigare i Strömsö

Vårtecken

2010-03-21T19:38:00.003+01:00

Jag var i Stockholm i veckan och i en skogsbacke såg jag de första vårblommorna! Jag vet, jag vet. I Skåne blommar magnolian, men för mig som inflyttad norrlänning är våren en ganska stor händelse. Min biologiska klocka går fortfarande efter Stockholmstid, vilket gör att jag börjar spana efter tussilago redan i mars trots att de inte kommer förrän i maj i Västerbotten.

Fler vårtecken:
Fåglarna har börjar sjunga upp inför den stora vårkonsertsäsongen.

Det finns fläckar av barmark (även i Umeåregionen) där man kan stå och känna att våren närmar sig.

Solen värmer. Härom dagen skottade jag en fåtölj i en snödriva, slängde ut ett fårskinn och satt där och läste hela dagen. Underbart!

Håll värmen med ylle

2010-01-26T21:04:00.003+01:00

Jag bara älskar den här vintern! Mycket snö, jämn temperatur som håller sig under -5, ingen ishalka och perfekt skidföre. För er som liksom jag försöker vara ute så mycket som möjligt vill jag tipsa om att byta ut syntetunderstället mot ett ylleunderställ. Ylle transporterar bort fukt från kroppen och värmer även när det är vått. Det är stor skillnad på att åka skidor i ett ylleunderställ och vissa syntetvarianter. Jag har ett syntetställ som känns som att vara inlindad i gladpack. Inte så kul när man börjar svettas.

För ett tag sedan slog jag på stort och köpte en sport-bh i ullfrotté och den är så skön att jag helst inte vill använda någon annan bh. Den värmer skönt när jag är lite frusen och i skidspåret drar den bort svetten från ryggen så att jag inte fryser när jag stannar och vilar. Min gamla syntetiska sport-bh blir iskall så fort jag slutar röra mig. Nästa grej på önskelistan är en trave ylletrosor. Då ska jag kanske kunna hålla mig varm om rumpan också.

Vinterörter

2010-01-26T20:55:00.003+01:00

Ännu en artikel från skoltidningen.

På vintern kryper naturen ner under täcket och sover tills solen och värmen är tillbaka. Men en del växter är igång hela vintern och vissa är särskilt näringsrika under årets kallaste tid. Under snön och bland trädens grenar döljer sig nyttiga växter som kan lindra vinterns krämpor.

Mitt i smällkalla vintern är det nästan extra härligt att ta korgen på armen, spänna på sig skidorna och ge sig ut för att skörda läkeväxter. Solen glittrar i iskristallerna, det faller små snömoln från träden och snötäcket är fullt av spår efter gnagare på promenad. Nu ska man passa på att plocka tall-, gran- och enbarr eftersom de är extra näringsrika under midvintern.

Alla barrväxter innehåller c-vitamin. I augusti är halten ungefär samma som hos apelsiner, 53 mg/100 g barr, men i januari ökar halten till 395 mg/100 g barr, alltså nästan åtta gånger så mycket. Barren innehåller också eteriska oljor som bland annat stimulerar blodcirkulationen.

Tall
Tallbarrste är rikt på c-vitamin, hjälper mot hosta och värmer gott. Klipp eller hacka ner några matskedar färska barr i en kastrull. Häll på en stor kopp vatten och koka i fem minuter. Sila. Teet smakar sött och lite kådigt. Du kan också stoppa ner en tallkvist direkt i en termos med hett vatten och låt dra under skidturen.

En
Te på enbär är bra mot urinvägsinfektioner. Koka en matsked bär med 2 dl vatten i fem minuter. Sila. Drick två koppar per dag i max en vecka. Undvik enbär om du har problem med njurarna. I så fall kan du ta lingonris istället.

Lingon
Både lingonets bär och blad är bra vid urinvägsbesvär. Lingonriset är grönt hela vintern under snölagret. Gräv fram lite ris och koka te på två teskedar blad till en kopp hett vatten. Koka i fem minuter, sila och drick tre koppar om dagen i två veckor mot urinvägsinfektion eller blåskatarr. Du kan också dricka några glas lingondricka om dagen i två veckor.

Värmande massageolja
Plocka en korg tall-, gran- och enbarr. Låt dem torka upp så att de inte är fuktiga och klipp dem sedan i små bitar. Fyll en glasburk nästan ända upp med klippet och häll på rapsolja eller olivolja. Sätt på locket och låt dra i två veckor. Sila och häll upp på mörk glasflaska.
Den här oljan värmer skönt och lindrar värk i ömmande muskler.

Smaker med gamla anor

2009-12-11T21:02:00.003+01:00

Här kommer en artikel jag skrev till skoltidningens julnummer.

Glögg, pepparkakor och saffransbullar ses av många som ett måste för att rätt julstämning ska infinna sig. De dofter och smaker vi så starkt förknippar med julen har gamla anor. Förr färdades de med skepp och karavaner över halva jorden för att nå oss här i Skandinavien. Idag finns julkryddorna i var mans skafferi, men få vet att alla kryddor också har läkande egenskaper.

Glödgat kryddvin
Under medeltiden kom vinet till norra Europa. Det blev snabbt populärt i de högre stånden, men man hade problem med hållbarheten. Vinet surnade snabbt, och för att dölja surheten tillsatte man kryddor med mycket smak. Under vinterhalvåret värmde (glödgade) man gärna vinet, kryddade det och sötade med honung. Så kom glöggen till – som ett värmande medel för vinterfrusna kroppar.

Kryddiga läkekakor
Att glöggkryddorna kryddnejlika, ingefära, kardemumma och kanel alla sätter fart på blodcirkulationen är ingen slump. Under medeltiden var man fullt medveten om kryddornas medicinska egenskaper. Pepparkakor såldes året runt på apoteken som ett magstärkande kryddbröd. De första pepparkakorna var våldsamt kryddade – enligt devisen ”Ont skall med ont fördrivas” – och innehöll kryddnejlika, ingefära, kanel och svartpeppar. Talesättet att man blir snäll av att äta pepparkakor kommer från apoteksvarianten av kakan. Ingen människa blir glad av förstoppning och kan man bli kvitt sina plågor genom kakätning blir man snäll och glad.

Pillrigt skördearbete
Saffran, ädlast av alla kryddor, odlas i Medelhavsområdet och Mellanöstern. Saffranet är det röda märket längst ut på saffranskrokusens pistill och skörden är ett grannlaga arbete. Krokusarna skördas för hand under de tre dagar blomningen varar, sedan ska de små märkena pillas loss. Det går åt ca 150 000 blommor för ett kilo saffran.

Gyllene lyx
I Sverige används saffran mest till lussebullar, men i andra delar av världen har kryddan använts till att färga tyg och mattor, till parfym, bad och kroppsoljor. I Spanien har man saffransfestivaler där man efter skörden lagar gyllene paellor, i Italien strör kockarna en nypa saffran i risotton och på Gotland serveras man saffranspannkaka till efterrätt. Överallt räknas saffran till lyxvarorna och har under vissa perioder varit populärare än guld som handelsvaluta.

Alternativ till julgröt
Saffran är giftigt i större mängder. Tio gram (tjugo kuvert) är en dödlig dos för vuxna. Trots det är saffran en fin läkeört. Ta en nypa saffran i en kopp hett vatten med lite honung som rogivande kvällsdryck. Värm rött vin med lite honung och saffran, ett välsmakande och värmande alternativ för den som inte gillar glögg. Prova också den gotländska saffranspannkakan som alternativ till julgröt. Eller gör som i antikens Mellanöstern – strö saffran mellan lakanen för att skapa erotisk stämning i sängkammaren.

Recept

Saffranspannkaka
6 port

1,5 dl grötrisgryn
0,5 tsk salt
2 msk smör
7 dl mjölk
3 dl grädde
200 g hackad sötmandel
3 st hackade bittermandlar
3 msk honung
1 g saffran
3 ägg

Sätt ugnen på 200 grader
Koka riset i 3 dl vatten med saltet
Tillsätt smör och mjölk när vattnet är borta
Tillsätt grädde och låt koka en stund
Rör ner mandel, honung och saffran
Vispa äggen och rör ner
Smöra och bröa en form och häll i smeten
Grädda i 25 min.
Serveras ljummen med salmbärssylt och vispad grädde

Ljusdyrkan

2009-11-24T08:40:00.003+01:00

Idag är det regn och dimma i Ratan. Att det finns en sol och en blå himmel där bakom alla moln känns nästan overkligt. Inte direkt ett väder som lockar till några längre expeditioner utomhus.

Ändå är det just sådana här dagar vi måste ge oss ut, åtminstone en liten stund mitt på dagen. Jag är bergfast övertygad om att promenader och dagsljus (gärna promenader i dagsljus) slår Prozac med hästlängder. Jag märker en stilla förtvivlan som smyger sig på under veckor när jag inte hinner ut i ljuset, och jag ser att kindrosorna återvänder efter bara några korta lunchpromenader.

Prova en vecka att hoppa över kaffet efter lunchen och ta en promenad istället. Du får gladare mage, bättre eftermiddagsandedräkt och betydligt mer energi.

På kvällarna, tänd ljus inne, både elektriskt ljus och stearinljus. Att leva i mörker blir man inte pigg av. Stearinljus är mysigt och skapar en varm atmosfär hemma. Sedan måste jag tipsa om min soluppgångslampa. Det är en dagsljuslampa som börjar dimma upp en halvtimme innan jag vill vakna. Jag vaknar efter 25 minuter och min kropp tror att det är dag, fastän kompakt mörker råder utanför fönstret.

Julklappskurs på Kertins udde

2009-10-31T17:53:00.002+01:00

Söndag den 8 november har jag julklappskurs på spaanläggningen Kerstins udde i Trehörningsjö. Mer info på www.trehorningsjo.se/evenemang.html
Det finns några platser kvar, välkomna!

Min bästa kompis i höstrusket

2009-10-29T21:43:00.004+01:00

Nässköljaren ser lite ekivok ut, men skyddar mot förkylningar genom att fukta slemhinnorna i näsan så att de blir mer motståndskraftiga mot virus och bakterier. Den sköljer också bort snor och allergena ämnen och löser nästäppa.
Rör ut en tesked koksalt i 4 ½ dl ljummet vatten. Häll vattnet i ena näsborren och låt det rinna ut genom den andra.

Andra enkla frisktips är att sova mycket, dricka mycket och vara ute en stund i dagsljus varje dag. Immunförsvaret bygger delvis på muskelrörelse, så träning håller oss inte bara snygga utan också friska.

C-vitaminbomb

2009-10-29T21:38:00.004+01:00

Nyponen lyser fortfarande röda på rosenbuskarna och går att plocka hela vintern, även om de brukar se lite tråkiga ut när de blivit frostnupna. Klyv dem på mitten, skrapa ur kärnorna (klipulvret) och torka dem på en bricka eller i ugnen på svag värme. Nypon är en av våra mest näringsrika frukter med en c-vitaminhalt på 1 100 mg/100 g frukt (jämför med apelsinens 54 mg/100 g frukt).
Torkade nypon kan kokas en stund till ett riktigt gott och mustigt te som stärker kroppen i förkylningstider. Man kan också mala dem till ett pulver och strö en tesked över maten varje dag som kosttillskott.

Med flotte på älven

2009-10-04T09:05:00.007+02:00

Jag tar gärna alla chanser jag får att vara ute och göra härliga saker. Igår var jag med om ett skönt höstäventyr, en flottfärd utför Umeälven.

I somras påbörjade jag ett samarbete med naturguiden Christopher Storm som går ut på att skapa annorlunda uteupplevelser, både för vana utemänniskor och för ovana. För några veckor sedan byggde Christopher tillsammans med Granö Beckasin en timmerflotte och nu testar han äventyret "Åka flotte utför Umeälven".

Dagen var kall men vacker. Rimfrosten glittrade i gräset och dimman låg i slöjor över älven när vi stakade ut och började flyta med strömmen österut. Vi tog fram liggunderlagen och köket och sedan var det bara att luta sig bekvämt mot en bastant stock och njuta av kaffekoppen, morgonsolen och höstfärgerna som speglades i det blanka vattnet. Man kommer inte fortare fram om man paddlar, så varför anstränga sig i onödan?

Jag upplevde flottfärden som en sorts terapi. Man sitter på en flotte i älven och rör sig med en hastighet av ca 1 km/h och kan inte göra så mycket mer än njuta av omgivningarna och det goda sällskapet. Skönt sätt att varva ner.

Lite dramatik fick vi också när vi stängdes in i ett bakvatten av stora virvlar. Flotten är svårmanövrerad och så tung att den inte går att dra med en roddbåt. Det gick bra i alla fall och både Christopher och jag tyckte att problemlösningen vid bakvattnet i Krylbo var en av de saker som gjorde dagen minnesvärd. Så är det ofta, har jag märkt. Svårigheterna är det som ger kontrast och djup åt en upplevelse.

Idag regnar och stormar det här hemma vid havet, och jag hade tänkt få ner vårlökarna i jorden. Kanske blir det så att jag njuter extra mycket av tulpaner och narcisser i vår när jag tänker på hur det var den dag jag grävde ner lökarna?

Ordentligt inoljad från topp till tå

2009-09-27T15:19:00.004+02:00

Idag har jag en lugn dag ensam hemma och passade på att tillbringa hela förmiddagen i badkaret. Återigen slås jag av hur enkelt det är att göra egna spaprodukter som höjer en söndagsförmiddag i badkaret till helt fantastiska nivåer. Jag är ren, doftar gott, är mjuk i huden, avslappnad och pigg. Det här gjorde jag:

Hårinpackning med jojobaolja
Jojobaolja är en fin hårkur. Den är bra mot mjäll eftersom den reglerar hårbottnens talgproduktion och mjukar upp död hud så att den kan sköljas bort. Jojoba är också bra mot torrt hår och förstärker hårets färg och lyster. Tyvärr luktar den korv, så jag blandar med en väldoftande eterisk olja. Idag blev det grapefrukt som dels passar mitt hår perfekt och dels är upplyftande och stimulerande.

Stryk in oljan i torrt hår. Låt verka 20-30 min. Gnid in schampo i det torra håret, ganska mycket. Skölj och tvätta en gång till.

Rosenskrubb
Mixa 5 dl salt, 2 dl rosenblad, 2 dl olja och 1 msk honung. Häll upp i burk, håller ett halvår.
Duscha eller bada varmt. Skrubba kroppen med skrubben. Skölj av.
Resultat: Mjuk, len och rosendoftande Alexandra!

Djuprengörande ansiktsskrubb
Mixa lika delar torkade björklöv, torkad daggkåpa och sötmandel. Spara i glasburk.
Ta 1 msk av örtmixen och blanda med 1 msk rosenvatten. Låt dra i en timme. Skrubba ansiktet.

Nu ska jag gå en sväng i skogen och bli ordentligt genomblåst och sedan blir det nog ett yogapass följt av te, filt och bok i soffan. Härlig dag!

Ännu doftar rosorna

2009-09-15T06:25:00.005+02:00

I min värld är sommaren inte slut förrän snön täcker marken, och ännu doftar rosorna. Jag plockar dem och använder bladen både färska och torkade till en massa saker:

Ansiktsvatten
Lägg rosenblad i hett vatten och låt dra en stund.
Tvätta ansiktet med det svalnade vattnet.
Ger liv och färg till ett trött ansikte - bokstavligen rosor på kinden.
Vattnet kan sparas i några dagar i kylen.

Te
Några rosenblad är inte dumt som smaksättning i en kopp te. Många rosor har lite kanel och citrus i smaken, och det passar bra i rött och grönt te.

Man kan göra sylt, gelé, olja, vinäger och mycket annat gott av rosenblad. Ett boktips är "Rosor i maten" av Berg, Enbågen och Wiberg.

Här kommer mitt favoritrecept:

Rosensaft
100 g doftande kronblad från rosor (Hansa är perfekta)
1 l vatten
saft av fyra citroner
1,2 kg socker

Koka upp en liter vatten.
Häll vattnet över hälften av rosenbladen.
Låt dra i en timme.
Sila bort bladen och koka upp rosenvattnet på nytt.
Häll över resterande blad och låt dra i en timme.
Koka upp med socker och citron, rör tills sockret löst sig.
Häll upp på varma glasflaskor och förvara i kyl, eller frys in.

Jag gör den här saften av Hansarosor och då får den en härligt ilsken rosa färg och smakar mycket ros, men inte parfym. Det är underbart att plocka fram flaskan i november och njuta av ett glas högsommar.

Koka hudvårdsprodukter i Vindeln

2009-09-10T09:00:00.003+02:00

Den 3-4 oktober har jag en kurs i att koka egna hudvårdsprodukter i Vindeln. Vi gör underbar fuktcreme, schampo, salva och annat av örter och naturliga råvaror. Den här kuren är perfekt såhär i slutet av sommaren när vi har förråden fyllda av nyskördade örter och vill fylla dagarna med färg och doft för att hålla kvar sommaren så länge som möjligt. Det är en härlig känsla att plocka fram den rosendoftande örtcremen ur badrumsskåpet mitt i smällkalla vintern, eller att tvätta håret varje dag med näringsrika örter.

Anmälan till Vuxenskolan i Vindeln senast den 21 september.
Välkomna!

Skördefest!

2009-08-21T15:01:00.005+02:00

I Ratan där jag bor består marken mest av sten. Jorden är mager och det har varit svårt att få ringblommorna att trivas. Förra året tror jag att jag skördade sådär 20 blommor och jag behöver ungefär en korg full med torkade blommor varje år. Det året, och alla andra år före det, tiggde jag ringblommor från alla jag kände med trädgård medan jag kämpade och svor över mitt trädgårdsland som var så ovilligt att ge goda skördar ifrån sig.

Men nu har jag förstått hur man gör! Jag tröttnade på att gräva i sten och byggde istället stora odlingslådor som jag fyllde med kogödsel från grannen Olas ekologiska kor, och så en skopa sand. I år växer det som jag aldrig har sett ringblommor växa. Tack Sybil och Roger som gett mig goda råd om ringblomsodling!

Ringblommor är bra till all hudvård. Jag har dem i schampo, hudkräm, tvål, olja och salva. Här kommer några recept:

Ringblomsolja
Plocka ringblommor en solig och torr dag.
Lägg kronbladen i en glasburk och fyll på med olivolja eller rapsolja så det täcker ordentligt.
Sätt på locket och låt dra i två veckor.
Sila och förvara mörkt.
Håller ca ett år.

Ringblomsalva
67 g bivax
3 dl ringblomsolja

Smula ned bivaxet fint i en bunke.
Ställ bunken i ett varmvattenbad på spisen och låt bivaxet smälta helt.
Tillsätt ringblomsolja.
Låt alltsammans smälta helt.
Lyft bunken ur badet och rör och rör och rör med en visp tills salvan börjar stelna.
Häll upp på burkar.
Håller ca ett år.

Ringblomstvål
Det här är det enklaste sättet att göra ringblomstvål. Den blir vackert orange och härligt mjukgörande för huden.

Glycerintvålmassa, gärna med sheasmör (finns att köpa ex hos Crearome, se länk intill)
Torkade ringblommor
Ev eterisk olja

Smält tvålmassan i vattenbad. 100-200 g är lagom till en tvål.
Rör i mycket torkade ringblommor.
Tillsätt ev eterisk olja (apelsin är trevligt med ringblommor).
Häll upp på en form och ställ in i frysen en stund för att stelna.

Blåslagna ben, slåttergubbar och ljungblommor

2009-08-06T13:36:00.006+02:00

Den här sommaren har jag ägnat lediga stunder åt att hänga i klippväggar. Fantastiskt roligt och stimulerande, problemlösning på hög nivå, bra träning för hela kroppen och en härlig kick när man når toppen av en led. Igår kom jag hem från Vallberget i Tavelsjö med en sträckt axel, benen skiftande i diverse blå-grön-lila kulörer och sådär allmänt ledbruten. Kul! Då får jag använda mina örter!

Först tog jag fram flaskan med arnicaolja. Slåttergubbe (Arnica montana, kallas också hästfibbla) eller ännu hellre fjällarnica (Arnica angustifolia) innehåller flavonoider som stärker blodkärlen så att de inte går sönder så lätt. När man smörjer arnica på ett blåmärke försvinner det verkligen anmärkningsvärt snabbt. Vidare innehåller örten terpener och laktoner som verkar antiinflammatoriskt, samt andra ämnen som påskyndar läkning. Slåttergubbarna kan alltså användas vid krosskador, bulor, blåmärken, stukningar, svullnader, sen- och muskelbristningar, åderbråck och hemorrojder. Man kan antingen göra en arnicaolja eller en arnicatinktur och smörja på de skadade områdena.

Arnicaolja
Plocka utslagna slåttergubbeblommor en torr och solig dag och lägg i en glasburk.
Fyll på olivolja så att det täcker blommorna.
Sätt på ett lock och låt stå i två veckor.
Sila och häll upp oljan på en mörk glasflaska.
Förvara svalt, håller i ett år.

Arnicatinktur
Plocka och torka slåttergubbeblommor, helst en torr och solig dag.
Lägg de torkade blommorna i en glasburk och fyll på med vodka eller okryddat brännvin, 35-40%.
Sätt på lock och låt dra i fyra veckor.
Sila och häll upp på en mörk glasflaska. Håller i en livstid.

Imorse (efter arnicabehandlingen igår) hade blåmärkena bleknat en hel del och jag kunde lyfta armen igen. Alla klättrare borde ha en flaska arnicaolja i badrumsskåpet.

Eftersom jag har så lätt att få blåmärken ska jag också göra en tekur på ljungblommor.

Ljung kan ibland förekomma i vita varianter. Den här plantan finns att beskåda på Vallberget i Tavelsjö.

Ljungen innehåller flavonglykosider, kisel och kalcium som ökar blodkärlens elasticitet och gör att man inte får blåmärken lika lätt. Jag ska dricka tre koppar ljungblomste om dagen i två veckor och får förhoppningsvis snyggare ben efter det. Just nu är rätt tidpunkt att skörda ljung i norra Sverige. Plocka hela kvistar, torka och repa sedan av blommorna och de spädaste kvistarna och spara i en burk.

Ljungblomste
Ta 2 tsk torkade ljungblommor till en kopp hett vatten.
Låt dra i 5 min.
Sila och drick.

Vill du göra en tvåveckorskur kan du förbereda en hel termos med ljungte på morgonen och ha med dig under dagen.

Naturliga myggmedel

2009-07-23T19:55:00.003+02:00

Nu börjar bärplockningssäsongen och många tycker att det är besvärligt med myggen i skogen. Som tur är finns det flera bra naturliga myggmedel:

Skvattram Ledum palustre (bilden) är min favorit. Den växer i skog, gärna där det är lite fuktigt, men inte nödvändigtvis. Blir ca 50 cm hög och liknar rosmarin men med större blad, får vita blommor i maj-juni. Kallas ofta myrpors eller getpors i Norrland. Skvattram doftar starkt och kryddigt.

Pors Myrica gale växer vid myrar och på andra fuktiga platser i skogen. Den är en låg buske som är lätt att förväxla med sälg och odon. Doftar starkt och aromatiskt, lite mentol. Pors får fina små kottar på honplantan.

Rölleka Achillea millefolium växer på ängsmark och i gräsmattor. Den är vanligt förekommande över hela landet. Rölleka har vita blommor från juni-september, blir ca 40 cm hög och har lite "dillaktiga" blad. Smakar man på ett blad direkt från marken, alltså inte från en blomstjälk, smakar bladet lite som dill fast kryddigare.

Alla dessa är bra myggmedel och växer ofta på platser där myggen trivs. Repa av en näve blommor och blad och gnid in på bar hud och i hårbotten så blir myggen genast mindre närgångna. Behandlingen räcker ca en timme, sedan måste man gnida in sig på nytt. Det är de eteriska oljorna i växterna som verkar myggfrånstötande. Tyvärr tycks de inte verka på myror, jag testade idag.

Ett tips är att lägga ett knippe skvattram i badtunnan. Vattnet doftar gott och myggen kommer inte i närheten. Skulle myggen visa sig ovanligt desperata kan man lägga en skvattramkvist på huvudet och sedan får man vara ifred.

Vill du titta närmare på växterna kan du gå in på Den virtuella floran, se länk här intill.

Sköna dagar i bärskogen önskar jag er!

Mystisk häst- och kosjuka

2009-07-17T16:07:00.006+02:00

Jag fick ett telefonsamtal igår från en man som har nötkreatur. Han berättade att flera av hans ungdjur de senaste åren har drabbats av en mystisk nervsjukdom som i de flesta fall lett till döden. Veterinären misstänte förgiftning, men visste inte vad som kunde orsaka förgiftningen, det var i alla fall inte sprängört eftersom betesmarken noggrant hade genomsökts efter sprängört. Så tipsade en äldre örtkunnig man om att det kunde vara kärrfräken (equisetum palustre), en giftig släkting till åkerfräken som ser nästan likadan ut.

Mannen som ringde undrade om det finns något han kan göra för att hindra djuren från att äta kärrfräken. Tyvärr är det nog svårt. Förgiftningarna har bara drabbat ungdjur som inte riktigt lärt sig än vad som går att äta och inte. Ibland är kärrfräken med i rundbalsfordet och då blir det ännu svårare för djuren att sortera bort den. Mitt råd är att inventera hagen ordentligt och försöka ringa in de platser där kärrfräken växer. Den går inte att rensa bort, så man får försöka stängsla så att djuren inte kommer åt.

Jag visste faktiskt inte att kärrfräken var så giftig. Den finns inte med i min litteratur om giftiga växter, och inte heller på Giftinformationscentralens hemsida. Det jag har läst om kärrfräkens giftighet är att den hos människor kan orsaka yrsel och illamående, men knappast döden. Nu vet vi inte säkert att det är kärrfräken som orsakat den mystiska ko- och hästdöden, och det verkar inte finnas några uppgifter om vilket gift som är verksamt hos kärrfräken. Vi vet inte heller om den är giftig på samma sätt för människan, men dödar den hästar är den mest troligt inte hälsosam för människor heller.

Ska du plocka åkerfräken - beväpna dig med en riktigt bra flora och titta efter följande kännetecken:

1. Åkerfräken får ett sporbärande skott som växer upp på våren (brun pinne med kotte i toppen). Skottet vissnar sedan ner och ett sterilt grönt skott med grenar växer upp. Hos kärrfärken sitter kotten i toppen på det gröna skottet. Hittar du en fräken med kottar i toppen är det alltså inte åkerfräken.

2. Åkerfräken växer på torra platser medan kärrfräken växer på fuktiga platser. Jag har dock hittat båda arterna på samma plats flera gånger, så var uppmärksam på vad du plockar!

3. Åkerfräken innahåller mycket kisel och känns sträv att ta i. Gnuggar man den mellan fingrarna nära örat hör man ett tydligt gnissel eller prassel. Kärrfräken känns halkig att ta i och gnisslar inte.

4. Längs hela stammen växer grenarna ut i en cirkel med jämna mellanrum. Där grenarna växer ut finns runt stammen en rad med svarta tänder, nästan som en liten prinsesskrona. Fräkengrenarna är ledade som fingrar. Håll upp en fräkengren mot stammen och jämför längden på första grenleden, den närmast stammen, mot de små svarta tänderna. Hos åkerfräken är första grenleden längre än tänderna, hos kärrfräken är tänderna mycket längre än första grenleden. Kärrfräkentänderna är dessutom ofta svarta och grova och ser lite ondskefulla ut. Jag tänker: "Stora tänder - farlig. Små tänder - snäll."

Är du osäker - plocka inte!

Giftiga växter i trädgården

2009-07-16T09:09:00.007+02:00

Jag får ofta frågan om hur man ska göra med giftiga växter i trädgården och små barn. Det är verkligen en fråga som inte bara har ett svar, men här kommer i alla fall min åsikt i ämnet.

En del barn stoppar vad som helst i munnen, och har man ett sådant barn kan det vara klokt att flytta sina allra giftigaste växter till en del av trädgården som barnet inte vistas i så mycket. När barnet blivit äldre flyttar man bara fram växterna igen. Däremot tycker jag inte att det är en bra idé att helt sanera sin trädgård på giftväxter, eftersom de finns överallt i andras trädgårdar och i naturen och barn behöver lära sig att vissa växter inte bör ätas. Själv fick jag tidigt lära mig känna igen både ätliga och giftiga växter, och - viktigast av allt - att bara äta sådant jag var säker på! Det gjorde mig väldigt trygg med naturen.

Många av våra giftväxter är riktigt farliga, så pass att 2-4 gram av växten räcker för att släcka ett människoliv. Det finns därför alla anledning att vara försiktig och att lära sig ordentligt vilka av de vackra blommorna i trädgården som är är goda att äta och vilka som endast får betraktas. Här kommer en lista att börja med:

Giftiga växter

fingerborgsblomma
stormhatt
blåsippa
vitsippa
smörblomma
scilla
klematis
tibast
ricin
spikklubba
liljekonvalj
sprängört
trolldruva
besksöta

Goda ätliga växter att visa barnen

smultron
krasse
gurkört
ringblomma
syren
rosor
klöver
penséer
tusensköna (bellis)

Giftinformationscentralen har en bra hemsida där man kan läsa om giftiga och ofarliga växter: www.giftinformationscentralen.se

Har man mycket fingerborgsblomma i trädgården och små nyfikna barn kan det vara en bra idé att ha medicinskt kol hemma. Det finns att köpa receptfritt på Apoteket. Läs mer på Giftinformationens hemsida

Naturvandring med Granö Beckasin

2009-07-10T11:41:00.007+02:00

Foto: Annika Rydman

Igår var jag guide på en naturvandring i Granö för Granö Beckasin tillsammans med naturguiden Christopher Storm. Vi guidade en grupp på tolv personer i åldern 6-80 år genom ett exotiskt område på södra sidan Umeälven.

Turen började med en färd över älven i roddbåt till ett torp från 1800-talet. Där kokade vi kaffe och tallbarrste över öppen eld och drack med lokalproducerat fika. Christopher hade bakat bröd på tallbark som han bjöd på, bröden såg ut som fullkornslimpor och smakade... fullkornslimpa!

Foto: Annika Rydman

Vandringen gick över tallhedar, genom gammelskog, över myrar och gammal betesmark. Jag berättade om de läkeväxter vi stötte på under vägen och Christopher visade kallkällan, tjärdalen och hackspettboet och berättade mycket intressant om varför skogens olika områden ser ut som de gör. Höjdpunkten för mig var att få visa en hel äng med fyrkantig johannesört, en fin läkeväxt som vanligtvis inte växer här i Västerbotten. Malte, en 80-åring med barnasinnet i behåll, retades med myrorna i stacken och visade oss hur man får myrorna att hjälpa en med nästäppa.

Eftersom jag i stort sett alltid leder grupper ensam var det en häftig upplevelse att få dela guidandet med en annan person den här gången. Christopher och jag fick till ett fint samspel som gjorde turen väldigt levande.

Foto: Annika Rydman

För er som missade vandringen kan jag tipsa om att vi gör turen en gång till den här sommaren, den 24 juli. Jag planerar att fortsätta samarbetet med Granö Beckasin även nästa år, och vem vet vilka fantastiska turidéer som dyker upp då? Läs mer om Granö Beckasin på www.granobeckasin.com

Örtspa

2009-07-08T12:08:00.007+02:00

Hårinpackning med honung, rosenblad och rödklöver.

Vackert fotbad.

Glada fötter!

Igår hade jag örtspa på spaanläggningen Kerstins Udde i Ångermanland. Sex damer trotsade det ihållande regnet och gav sig ut i markerna på jakt efter hudvårdande örter. Kanske blev njutningen i att komma in i värmen och bereda spaprodukter ännu större efter den blöta örtvandringen? Efter två timmars örtbehandlingar från topp till tå var alla behagligt avspända och liknade daggvåta rosenknoppar i ansiktet. Tack för en härlig dag!

Fler tillfällen till örtspa på Kerstins Udde är tisdag den 21 juli och tisdag den 28 juli. Info och anmälan www.trehorningsjo.se. Under dagen går vi igenom olika hudvårdande örter och hjälps åt att plocka av det som blommar just nu. Vi bereder spaprodukter som ansiktsångbad, ansiktsmask, hårinpackning, kroppsskrubb och fotbad. De sista timmarna av dagen ägnar vi åt angenäma behandlingar med våra nya örtprodukter.

Styvmorsvioler i ansiktsmasken hjälper mot acne.

I år ska jag märka alla!

2009-07-06T11:23:00.009+02:00

Jag försöker verkligen leva som jag lär. Ibland går det bra, ibland mindre bra. Häromkvällen stod min käraste i sovrumsdörren och undrade om vi har slut på kamomill, han hade varit nere i örtförrådet och sett att burken är tom. "Det finns gatkamomill i en annan burk...", svarade jag och tystnade sedan när jag mindes att just den burken är utan märklapp. Det hade ju inte gjort så mycket, om det inte var för det faktum att ganska många burkar är utan märklapp. Jag plockar växter och lägger på tork, och så plötsligt behövs torkytan till någon annan växt och det blir bråttom att lägga över det torra i en lämplig burk. Ofta tänker jag då att jag ska göra en lapp till burken senare och ibland blir det faktiskt av. Ibland inte.

Många växter ändrar utseende när de har legat ett tag i en burk. De antar alla ungefär samma gröna färg och doften avtar successivt. Efter lite detektivarbete brukar det alltid gå att klura ut vilken växt som ligger i burken, men det är synd att behöva hålla på så. Dessutom, vet man inte att man har styvmorsviol hemma blir nog inte av att man använder örten. Tråkigt, när man nu lagt ner arbete på att samla in den.

Så i år ska jag märka alla burkar, påsar och tunnor med tydliga namnskyltar. Vem som helst ska kunna hitta vad som helst i mitt örtförråd! Tur att det kommer regniga dagar ibland så att jag hinner skriva skyltar...

Slåttertid

2009-07-03T13:43:00.004+02:00

Skörden fortsätter. Idag har jag fyllt på förråden av daggkåpa, blåbärsris, nässla och åkerfräken. Nässlorna var så snygga där de stod vid vedstapeln att jag knappt nändes klippa dem, men det är ju nu när de är som vackrast jag vill ta dem eftersom det är då de är som bäst.

Torkrummet är fullt för tillfället, jag måste vänta tills björken torkat innan jag kan plocka något mer. Det passar bra, eftersom det ser ut att bli lite sämre plockväder i några dagar.

Nu i helgen ska jag ut och örtvandra med Västerbottens biodlare. Vi ska titta på växter som både är dragväxter för bin och läkeväxter. Det är så roligt att jobba med andra yrkesgrupper vars områden tangerar mitt! Jag lär mig alltid så mycket och den sammanlagda kunskapen blir alltid mer än våra enskilda tillsammans (1+1 = mycket mer än 2). Imorgon ska vi vara i Tavelsjö och utgå från Åke Jonssons Bigård och på söndag vandrar vi i den förtjusande Örtagården Linet i Skråmträsk.

Mitt jobb är verkligen ett privilegium!

Björkdoften fyller huset

2009-07-01T11:55:00.004+02:00

Såhär i sista minuten har jag varit ute och skördat björklöv. Jag säger sista minuten för att björklöven är som bäst under juni månad, sedan börjar de angripas av insekter och sjukdomar och blir träiga i smaken. I år gick början av juni långsamt och jag trodde mig ha gott om tid att skörda björk, men sedan exploderade sommaren och nu får jag sona för min lättja.

Björklöv är kanske den växt jag tycker mest om att skörda. Det är rogivande att stå och repa löven av grenarna ner i korgen, och skönt att för en gångs skull få arbeta i en något så när ergonomisk ställning. Annars är det mycket krypande på knä, sittande på huk och obekvämt böjd rygg.

När väl björkskörden är bärgad kommer nästa moment, som är ännu underbarare: torkningen. Hela huset sveps in i den friska doften av björklöv och jag vet att de kommande nätterna kommer jag att sova extra gott.

Björklöven använder jag till njur-, urinvägs- och hudbesvär. Även reumatiska besvär kan kureras med björklöv. De flesta människor mår gott av att göra en utrensande kur då och då. Just nu talas det mycket om detox som är en sorts avgiftningskur. Man kan köpa detoxkurer på hälsokosten, välja att hålla sig till en viss typ av mat, eller så dricker man bara björkte tre gånger om dagen i två veckor. Själv tycker jag att björkkuren är väldigt skön, jag känner mig pigg och fräsch efteråt och så är den helt gratis.

Björkolja är en härlig olja som hjälper mot de flesta typer av värk. Klipp färska björklöv ner i en glasburk. Fyll på olivolja eller rapsolja så att det täcker. Låt stå i två veckor med lock och sila sedan. Förvara oljan i en mörk glasflaska, gärna svalt. Massera in oljan i ömmande muskler, nackspärr, ryggskott och nervvärk.

Örtspa på Kerstins Udde

2009-06-29T10:42:00.005+02:00

Under hela juli månad kan man njuta av örtspa på den vackra spaanläggningen Kerstins Udde i Trehörningsjö, Ångermanland. Under en eftermiddag får man lära sig lite grann om olika växter som är bra till hudvård och om hur man enkelt svänger ihop ett skönt spa med doftande blommor och enkla ingredienser från skafferiet. Vi vandrar tillsammans och samlar in av det naturen har att erbjuda. Sedan bereder vi härliga spaprodukter som vi tillsammans provar. Efteråt följer en skön stund i bastun och ett dopp i sjön och en bit mat för den som vill.

För mer info, klicka här!

Vild mat i Strömsö

2009-06-22T09:33:00.003+02:00

Jag har precis kommit tillbaka hem efter en vecka på Strömsö. Den här veckan har vi lagat mat på ogräs, bl. a. en väldigt god kirskålslasagne, se recept i föregående inlägg.

Ofta när jag berättar om ogräs och alla deras praktiska användningsområden reflekterar jag över ordet jag använder: ogräs. Ett ogräs är egentligen bara en växt som råkar växa någonstans där det inte var planerat. Även rosor kan vara ogräs när de växer utanför sina givna ramar.

I New York City lever en man som heter Steve Brill. Han kallar sig "Wildman" och lever till stor del av vilda växter, och då pratar vi inte om hänglavar utan om ogräs, svamp och vilda bär. Växterna samlar han i New Yorks grönområden och han leder örtvandringar i Central Park där han visar vilken rikedom av kulinariska läckerheter parken hyser. Jag köpte hans bok "The Wild Vegetarian Cookbook" och blev lite besviken över att utbudet av vilda ätliga växter tycks vara enormt mycket större i New York än här i Ratan, Västerbotten, men boktiteln gjorde mig glad. Visst känns det härligare att äta en vild sallad än en ogrässallad?

Många frågar mig om hur man ska tänka när man plockar vilda växter i närheten av eller i en stad, och mitt svar blir alltid att var och en måste använda sitt eget sunda förnuft när det gäller skördeplatser. Vi har så olika trösklar när det gäller vad som känns fräscht och inte. En potentiell skördeplats som känns helt ok för en person kan känns fullständigt otänkbar för en annan. Det finns dock en måttstock som jag tycker känns bra: Många stadsbor som bor i villa odlar grönsaker, fruk och bär. Jämför avståndet från trädgårdslandet till gatan med avståndet från det fina kirskålsstället i parken till gatan. Avgör sedan om du törs plocka kirskålen i parken. Hundkiss? Även i skogen kissas det och bajsas överallt av skogens invånare. Skölj alltid vilda växter innan du lagar mat av dem.

Kirskålslasagne

2009-06-22T09:16:00.006+02:00

Fruktansvärt ogräs - eller snygg marktäckare och fin nyttoväxt?

Kirskål är nästan omöjlig att rensa bort, har man väl fått den i trädgården är den där för att stanna. Det sägs att det enda kirskål inte gillar är att bli klippt ofta och då är mitt tips att äta ihjäl den (fast när man väl börjat skörda kirskål kan det hända att man inte vill bli av den eftersom den är så god).

Kirskål kan med fördel ersätta spenat och andra bladgrönsaker i pajer, lasagner, soppor, stuvningar, omelett mm. Perfekt sommarmat, och ofta finns det så mycket av den att man kan förvälla och frysa in för vinterbruk. Smaken är grön, kryddig och lite pepprig. Till skillnad från spenat innehåller kirskål ingen oxalsyra, så man kan äta nästan hur mycket som helst av den. Mitt förslag är att använda kirskål till rätter som kräver stora mängder grönt, t. ex. grön lasagne. Här är ett bra recept:

Kirskålslasagne
4 pers

Ca 10 liter färsk kirskål (små späda blad, klipp vid behov ner äldre blad och invänta nya småblad)
1 gul lök
5 dl havregrädde (Oatley är bäst till det här receptet)
Svartpeppar
2 grönsaksbuljongtärningar
Olivolja
Lasagneplattor, gula
Parmesan

Hacka och fräs löken
Skölj och hacka kirskålen fint
Fräs kirskålen tillsammans med löken tills den är riktigt mjuk
Tillsätt havregrädden och låt puttra en stund
Vrid några varv på pepparkvarnen

Smörj en lasagneform med olivolja
Lägg ut ett lager plattor i botten
Varva kirskålsstuvning med lasagneplattor, avsluta med ett tunt lager stuvning överst
Hyvla parmesan över, mängd efter smak
Grädda i ugnen på 175° i 20 min
Ät med sallad, örtigt bröd och ett glas svalt vitt vin (Cameleon chardonnay är organsikt odlat och passar bra till)

Den virtuella floran: Kirskål

Rakstuga i Strömsö

2009-06-05T10:20:00.013+02:00

Nu är äntligen det finlandssvenska livsstilsmagasinet Strömsö tillbaka i SVT. Under sommaren sänds tolv inspirerande program med tips om mat, trädgård, inredning mm. Jag är Strömsös örtexpert och gör inslag om örter, naturkosmetika, örtspa och ogräsmatlagning till programmet.

Strömsö är en halvö utanför Vasa i Finland och vi som gör programmet Strömsö håller till i en vacker gammal villa med kök, bibliotek, hobbyrum, sal, verkstad, trädgård och bastu. Där spelar vi in inslag till programmet året runt och det är alltid väldigt god stämning och en flödande kreativitet.

Ikväll bjuder jag in till rakstuga i Strömsö och hjälper programledaren Matias Jungar att få bukt med sin kraftiga skäggväxt. En kul detalj är att Matias kom dagen efter bandningen och berättade att han för första gången sedan tonåren sluppit raka sig den morgonen. Det är saponinerna i björklöven som gör huden mjuk så att rakhyveln kommer åt ordentligt.

Programmen sänds i repris två gånger.

5/6 SVT1 kl 18.15
6/6 SVT1 kl 11.00
7/6 SVT24 kl 19.20