söndag 9 januari 2011

Huvaligen


Jag brukar ju säga att jag blir glad när jag blir sjuk, för då får jag prova mina örter. Men den här förkylningen slår jag inga frivolter över, det måste jag nog erkänna. I åtta dagar nu har jag hostat, spottat och fräst, och jag är så förvånad över att förkylningen aldrig ger sig!

Min bästis i frökylningstider, näskannan, får jobba flera gånger om dagen och efter en sköljning är det faktiskt lugnt i ett par timmar. Sedan börjar hostan igen.


Det finns en hel uppsjö av örter som hjälper mot hosta, och jag har märkt att det kan behövas lite olika örter beroende på vad det är för slags hosta man har.

Hästhov/tussilago är nästan alltid ett säkert kort. Den är slemlösande, men smakar inte så jättekul. Jag ledsnar fort på smaken.

Lindblom löser upp sega slemklumpar så att man kan hosta upp dem och spotta ut. Jätteviktigt att spotta ut, för annars måste man hosta upp dem igen. Lindblomste är dessutom gott, och värmer upp kroppen. Jag har en termos på nattduksbordet så att jag kan ta en slurk när jag vaknar på natten och hostar.

Lakritsrot/lakritskarameller
är gott och hostdämpande. Bra om man ska sitta nära andra människor under ex en resa och inte vill hosta ut hela sin förkylning över medresenärerna.

Tallbarr är gott och hostdämpande, men verkar inte funka så bra på torrhosta, åtminstone inte den sorten jag har nu.

Men bästa tipset är: Drick mycket vatten och spotta, spotta, spotta...